Validitet och tillförlitlighet

Uppföljningsmetodernas validitet, dvs. att dessa frågor undersöker ”rätt sak” är sannolikt tillfredsställande hög. Frågorna har konstruerats och utprovats i en omfattande process tillsammans med socialarbetare, chefer och forskare.
Intervjuerna äger rum i ett seriöst behandlingssammanhang där både socialsekreterare och klient vet vad frågorna handlar om och där socialsekreterarna vanligen har goda kunskaper om klienternas livssituation. Dialogformen gör också att eventuella oklarheter och missuppfattningar kan klaras ut under intervjun.

Beträffande tillförlitligheten, (reliabiliteten) att man skulle fått samma svar även om intervjun genomförts av en annan socialsekreterare, bör man inta en mera ödmjuk hållning. Att dialogintervjun genomförs och dokumenteras seriöst och noggrant av alla socialsekreterare kan vi förutsätta. När frågorna handlar om sakförhållanden, exempelvis för Vuxna med missbruk som vårdform, typ av missbruk, behandlingstid etc. kan vi också utgå från att svaren är tillförlitliga. När frågorna däremot handlar om klientens mer personliga subjektiva upplevelser, erfarenheter och åsikter så kan svaren påverkas av den personliga relationen mellan klient och socialsekreterare. Om socialsekreteraren misstänker att relationen till en viss klient, oavsett orsak, kraftigt skulle kunna påverka klientens svar i negativ eller positiv riktning bör socialsekreteraren påpeka detta för arbetsledare och diskutera om man kanske bör byta intervjuare i detta ärende.